Folk...

Jag vill inte påstå att jag är en perfekt människa, inte alls. Jag svär, borstar ibland inte tänderna innan jag går och lägger mig, betalar inte alltid mina räkningar i tid, jag kan gapa i trafiken och ibland dyker även ett finger upp för att visa mitt missnöje. Jag har fördomar mot folk jag inte känner ( oftast inga trevliga sådana ), Jag är usel på matte och listan kan göras så jävla lång.
Men en sak vet jag och det är att det är jag själv som bestämmer att jag ska vara sånhär, ibland VILL jag glömma att jag ska ut med soporna, och ibland VILL jag tro att alla camping människor äter grillat kl. 6 varje dag, går runt i foppa, dricker öl, klär sig i träningsoveraller, och heter Lasse, Micke, Majsan, och Bettan. Dom har alla säkert jättetrevligt där på sin camping och det är inget fel i att leva så som jag beskrev det, inte alls. Men jag gillar att ha den fördomen... Jag hade blivit jätte besviken ifall jag dök upp på en campingplats och dom hette Liam eller Nova.
Att dom åt kalkonbröst, och hade porslin istället för plasttallrikar.
Den här listan kan också göras jävligt lång, för att inte tala om vegetarianer, folk som bor i onsala, spanjorer eller varför inte poliser?
Huvudsaken är att det är väldigt intressant det här med fördomar, och dom kommer ju faktiskt från någonstans, eller hur?
Vad har ni för fördomar?

Varm julskinka smakar skit

Här sitter jag nu, jag har handlat de sista julklapparna, julskinkan står i ugnen, och julstädningen står fortfarande på schemat. Men det är ju så jävla tråkigt att städa, helt ärligt finns det en enda människa i hela världen som tycker att det är kul att städa? Hur som helst... idag tänkte jag bjuda på en liten bild.
Eftersom det var Daniels födelsedag i måndag tänkte jag hurra genom att lägga upp en fin bild på honom när vi var i Thailand 2004.

Ett litet smakprov

" Tänk dig en person, som din granne till exempel, eller en nära vän. Tänk dig en familjemedlem eller varför inte på mig? Men framför allt tänk dig att det är du själv. Att du, under en dag gör bara de saker som du älskar att göra med början på morgonen från att det du går upp och slutar den sekund du somnar in. Hur hade den dagen sett ut? vad hade du gjort, vilka hade du umgåtts med, vart hade du varit? Om du endast fick göra det du älskar under hel dag hur tror du att du hade mått? och framförallt vad hade det kostat dig i pengar? För visst är det så när du sitter och funderar på just den här dagen att det inte hade kostat dig särskilt mycket pengar? Vi kan kalla det här välmående om du vill. Hur ofta ställer du dig själv den här frågan, sätter dig ner tar några djupa andetag och funderar över vad som är bäst för dig och vad som får dig att må bra varje dag. Ifall vi ändå ska ta in 2 miljoner intryck per sekund varför inte sålla ut de som gör att du är glad och mår bra.

Tänk dig nu att du vaknar på morgonen och från den stund du vaknar händer något fruktansvärt och du mår väldigt dåligt. Du går hela dagen och gör saker som du hatar och du träffar människor som du avskyr. Bilen går sönder, den regnar, du har inga pengar, du hatar ditt jobb. Eller att bara en endaste händelse vänder uppochner på ditt liv och allt som en gång var riktigt bra blir riktigt dåligt. Vi kan kalla det här ett jävligt dåligt tillstånd helt enkelt. Hur går man från ett jävligt dåligt tillstånd till välmående? Vi har alla mött ett och annat hinder på vägen, vissa mindre och vissa större. alla är vi olika men i grund och botten vill alla nå ett välmående ur ens egna perspektiv. Man kan aldrig hindra att något hemskt ska hända men däremot kan man vara väl föreberedd genom att känna sig själv. "

Jaha, nu då...

Hallå igen på er, nu har jag ytterligare en anledning till att jag inte skriver och det är den simpla förklaringen att jag inte kan styckesindela det jag skriver. Det är nämligen det fulaste som finns, dessutom är det jävligt jobbigt att läsa... Jag mår mycket bättre nu och varje dag som jag inte får en attack är fantastisk. Det är kanske svårt för er att förstå eller sätta sig in i hur man mår men deppig, ångestfylld, ledsen, rädd är ju bara några utav de känslor som dyker upp under dagen just nu. Jag ska inte ljuga för er och säga att jag har följt min bok till punkt och pricka, jag är ju inte mer dödlig än att jag slutar kämpa när man faktiskt mår bättre. alla har väl avslutat en och annan kur så fort man känner sig kry? Hur som helst så är jag tillbaka på min utbildning och det går bra, har liksom inte behövt gå hem en enda gång! Åh, jag har så mycket jag vill skriva men jag sparar er den tiden då ni antagligen tycker att det är helt ointressant, men jag ska skriva ett skitlångt inlägg om just panikångest och paniksyndrom, ska även slänga i lite KBT. Här får ni era sjuka jävlar;)
RSS 2.0