Söndag
Jag och Putte pratade lite på balkongen igår (efter vi tryckt varsin pizza) och diskuterade hinder och möjligheter och hur jävla feg man är. Vi pratade om mina författardrömmar och hans fotbollsproffsdrömmar och vi kunde faktiskt komma överens om att det är lite sent för honom att bli fotbollsproffs eftersom han faktiskt fyller 28 år i december och spelar kanske fotboll två gånger om året. Men ändå, säg nu att han hade varit tio år yngre och spelat varje dag och varit urduktig. Varför skulle han inte kunna bli bäst på det han gör?
Ett exempel är ju det här med arbetslösheten. Det står i tidningen hur dåligt det är med jobb och folk sparkas titt om tätt. Men aldrig det faktum att majoriteten i Sverige faktiskt har jobb. Hur skulle den tidningen se ut och hur hade motiverad hade man blivit om man bara läste positiva nyheter?
Jag vet bara hur jag är, och jag ser gärna hinder och motgångar hellre än möjligheter och våran slutsats utav kvällen blev till slut att Putte förklarade för mig att en författardröm är det bästa jag kan ha för de positiva delarna med det är att 1. det kostar ingenting att skriva en bok 2. jag kan ha ett jobb och ändå ha en massa tid över till att skriva 2. det värsta som kan hända är att den inte skulle bli publicerad, men jag har ändå uppnått min dröm.
Problem... vad ska jag ha för dröm sen då?
Kommentarer
Jannike
Om du skriver en bok så lovar jag att köpa den och läsa den med nöje!! Jag hoppas du gör de för du har något att komma med de vet jag (L)
Trackback
