Jag åt frukost hemma hos mamma härom dagen och ett utav våra gemensamma intressen är skvaller och framförallt skvallertidningar.

Jag läser bloggar medans hon bläddrar i just en "hänt bild".

Mamma- Varför är den bara fula trashiga tjejer i tidningarna? Dom är fulla, visar muffen och knarkar. Jag vill läsa om sunda snygga tjejer.
Jag- Men det säljer ju inga tidningar, man vill ju läsa om skandaler.
Mamma- Inte jag! jag vill läsa om rena tjejer med snygga kläder inte om knarkande lindsay Lohan, eller om att Beckhams ska skilja sig igen.
Jag- OK.

Ändå läser vi, ändå är det fortfarande intressant och bilderna är kul att se.

Jag börjar läsa ett reportage om Emma Andersson...

Jag- Hon är fin Emma.
Mamma- Ja! Där har du en sund fin tjej. Jag gillar henne jättemycket! Jag läser nästan bara sådana tidningar.

Hon är söt min mamma!

Ibland så får man ju höra saker som är riktigt smaskiga. Sånt som man egentligen inte ska höra för att det är nästan grymt att inte viska det vidare. Ja, ibland får även jag nys på sådana hemligheter och jag tycker att det är svinjobbigt för jag bara måste berätta det för någon, jag bara måste. Men jag gör det inte!

Jag ville bara säga det till någon...

Jo, som ni märker så kan jag inte göra radbrytningar eller andra viktiga saker man behöver när man skriver.

Jag har älskat att vara arbetslös. Jag har ju för bövelen inte gjort annat än jobbat för ett företag, verkligen jobbat röven av mig för ett företag som jag sen inte fått något tillbaka utav. Att jag välkomnade arbetslösheten med öppna armar är ett faktum och att jag har älskat varje sekund av spontana fikor, tvättdagar, egentid, och mycket mer har hur fått en tvär vändning. Det är inte roligt att tvätta längre. Det är inte kul att skratta själv åt "jims värld" och det är inte längre roligt att prata i telefon.

Idag i min rastlöshet köpte jag ett par skor på internet.

Jag har just nu en svullomånad, inte för att det på något sätt är bra eller att man ska göra så utan jag har en teori om att ifall jag ska leva på pulver hela maj månad så måste jag ju ha något att ta ifrån, visst låter det vettigt. 

Jag och Sara satt nu och diskuterade hur världen kommer att se ut när vi är gamla. Vad som kommer att chockera oss. Det värsta jag kunde tänka mig var att folk har analsex på gatorna och det skulle anses som helt normalt som att ta en kaffe i solen.

Ibland så känner man sig så bra, man tittar sig i spegeln och ser en vinnare. "vem fan är bättre än du?" Man har köpt en ny klänning som är så jävla snygg, den gömmer mage och fetröv, men ser ju knappt att dubbelhakan finns. Dagen efter när man har boostat sitt självförtroende i den magiska "fettgömmarklänningen" och man ska ta på sig ett par jeans så upptäcker man valkarna. Dom har varit där hela tiden och nu hänger dom över linningen som två sandsäckar. Samma sandsäckar som klänningen hade gömt dagen innan. Varför har jag lurat mig själv? Valkarna har ju varit där hela tiden men jag lyckades för en dag känna mig snygg. Här är jag nu, i valkhelvetet. Lovar mig själv att aldrig mer äta godis, dricka sprit, leva på gurka, ta hand om min hy, springa varje morgon, städa varje dag, köpa ett gymkort, hitta ett jobb, raka benen varje dag och spara pengar. Vad hände? jag som var så snygg igår....

Jag funderade ett tag på om jag skulle starta upp bloggen igen men efter många om och men så bestämde jag mig för att börja igen.
Jag stängde alltså ner bloggen och tog bort allt innehåll av en anledning som inte är värd att nämnas.

Hur som helst är jag tillbaka och jag har så mycket som jag vill gnälla och diskutera om redan idag, nu, försent. Nej aldrig försent.

Något som stör mig är överkänsliga människor. Ni vet människor som kan häva ur sig i princip vad dom vill utan att ta varken konsekvenser eller konflikter efter det. Dom har aldrig haft en motgång verbalt då alla hela tiden rättar sig efter dem. Dom kan till exempel påpeka att du är fet men om man någon gång skulle antyda till deras viktuppgång får man en massa skit tillbaka. Varför är det så? Varför ska man rätta sig efter vissa människor bara för att dom har blivit bortskämda med rosor i mun hela sitt liv. LÄR ER ATT TA KRITIK! Skärpning.

Det andra som stör mig är föräldrar med barn där man favoriserar det ena barnet. Det får mig att vilja spy rent ut sagt. Jag går inte in på det närmare.

Nu har jag fått delat med mig utav det jag velat säga ett tag nu eller det som legat närmast just nu.

Annars är allt som vanligt, eller hur?
Hur är det med er? vilka är här?